Norrländska Korrespondenten – 29 december 1860, sida 3

kontoret stängde han fig inne oh började vada in fina saker. Men wid fin pulpet fatt Strömberg och skref och hörde derun. der, hurn bokhållaren inne hos fig slamrade med lådor och dir verse sakers; han gif att fe efter, hwad fom mar på färde. Då han fann nockeln till Gustafs rum urtagen, klappade han på dörren och fade skrattande: Hwad f-n är det här för fris mureri? Du stänger dig inne Gustaf. Kom ut att kollationera med mig en afftrift af ett köyekontrakt. Om ett ögonblit swarades innanför. Gustaf fom också snart ut; han mar då ugn och almar: fam, fom manligt; men då han laste konceptet wid follatione: ringen, stammade han esomoftast. Då läsningen war slut, yttrade den hederlige inspektoren: Du fer få tanffull ut, kara Gustaf; jag trodde nyss, att du Höll på att wända upp od ner på allting inne hos dig.. 2Fag håller på att packa in mina saker. Hwad i all werlden stär på? Skulle möjligen 2 .. Hm! Man dör i ungdomen ite wana fast på ett enda stalle, utan att fe fig om något i werlden. Jag har begärt att få flytta .... och tänfer göra det. OM du har någon plats 2 Iej, icke ännu. Buftaf, jag beder dig fom en wan, att du icke i någon hetta begår en dumhet! Skulle du möjligen warit i ordwer: ling med baronen? Jag nastan anar det. Ofta hörde jag honom brumma öfver din förmenta enwishet att yrfa förbätt: ringar i smedjorna; han erkande, att du werkligen gjort mån: ga nyttiga förändringar, men det war andock icke bra i lag. Följande förmiddag skickade Gustaf fina småsaker till skogstorpet, men nattsacken och den wal inpackade kappsäcken lem: nades qwar på Grondala brukskon tor. (Forts.)