några utmärlta oljefärgstaflor. Hon ha: de stora anlag för teckningar och oljefärgsmålning samt hade redan myckt utbildar denna sin wackra talang. Karrikatyrritaren uppbjöd målarinnan och slumpen fogade få, att de, fom fom patiserade bäst, kommo tillsammans. Re dan från början af aftonen blef fltåmnins gen i sällskapet mocket god och tillfredsställande. Medan danserna gjordes lekar, säsom plågseden på landet ånnu bibehållit fig. J förmaket sutto de tre äldre damerna och spelade en tre ruters whist. Snfpefs tor Strömberg, fom nu war ledig på fitt håll, fom in att fe på. Om jag — fade friherrinnan K. — hade inspektorns kalfylationsförmåga, ful: le jag nu tillintetgöra mina motfråndarinnor. War god och försök, ma chere cousine — swarade tante Amalin, stolt öf. wer sina goda kort. Friherrinnan fortfor: Jag fruktar att stu Holmqwist har mefta trumfen. Bewars, inte många, men jmnå — fade fru Holmqwist leende.