Arbetare i ordet och lirtomen har uts fommit. Den utkommer hwarje månads första söcknedag och kostar 2 rdr rmt för hel ärgäng. — J Aftonbladet läses den 11 d:s: Enliat ett keiserligt ryskt dekret få tändstickor såwäl från utrites orter som Finland till kejsardömet införas emot en tull of I rubel 50 kopek silfwer pundet brutto-miat. — Efter flera dagars sortsatt snöande är nu ett klingande före på hufmudftadens gator. — Ur biskop Hultmans herdabref anz föres följande: Den nuwarande rörelsen inom fwenska kyrkan, till en del likartad med andra länders, har dock i många fall en egenz domlia karakter. Dess grundriktning är praftijfreligidå: den är bland folket mera förberedd än flerstädes; den är och del: wis från folket utgången. Den will mins dre strid om dogmer, än wäckelse uvförsoffningens ro och likgiltighetens dwala. Ursprunaligen åsyftar den ej afwikelse från luthersk bekännelse: hwarje parti will fastmera wara lutherskt. Detffönjes i de kända, theologiska meningsftriterna om nådesordningen och dess stadier, om kyrkan, sakramenterna, prestarömet, m. fl. Det skönjes af de, från folket utgångna, protesterna mot de nya böderna, kyrkans gällande handbok, psalmbok och kateches. Ehurn ej äsyftad, blir dock ofta afwikelse från kyrkans bekännelse och ordning en följd. Historiens erfarenhet, att en rörelse i sin fortgång ofta leder till andra resultater, än de från början menade, bekräftas äfwen här. — I hu theranismens princip ligger ingen dold nörwändiahet till settbildning. Den fajt håller bestämdt kyrkans objektiva, gudom liga grund; men lemnar fullt utrymme för alla yttringar af ett sanut kristeligt lif. Den hämmar ej, utan gifwer faftmer den kraftigaste impuls ät individens sträfwande efter sanning, ljns och lif i sann kristelig anda. Wår kyrka kan lika litet fom någon annan, fig i time ligheten utwecklande, organism wara full komlig. Men hwarten dess dogm eller dess ordning träda hindrande emot, utan bjuda fastmer det allwarligaste arbete emot otro, ohelighet och synd. Detta missskännas ej sällan och misskännandet inleder på afwägar till höger och till mens ster. Detta leder till misstro och afivog: bet mot kyrkan och dess institutioner: denz na misstro och afwoghet föra lätt feparatisttretsar inom densamma — ecclesiolee in ecclesia — och från dessa är det skiljande steget fort till utifrån im porterade sektföreningar. Rörelsen i wår kyrka wittnar onefligen om ett waknadt andeligt sinnelag och behof och kan såsom lifstecken ej annat än helsas med glädje. Den har utöfwat ett wäckande inflytande på kyrkan i dess helhet: den har oc hos många ens stilda genom Guds nåd burit goda fruf: ter i tro och helgelse. Men den har ock burit frukter, fom ej warit goda. MÅ hända skulle många af dessa wissnat i