Norrländska Korrespondenten – 8 december 1860, sida 3

de till salongen för att intaga frukost; men baronen intog altid fin kaffefrukost i fina rum. Så hade han altid gjort, sedan hans maka bortgätt. Det behöftver wäl icke sägas, att de artiga herrarne äfwen lydönffade damerna till ett godt nyår, samt emottogo af dem samma wålönskningar tillbaka. Herr Bergman sick snart tillfälle att i all tysthet fast med nägon bäfwan och oro, lemna fröken Marta en på ffårt papper med den prydligaste stil flrifmet poem, fom hon i sitt kabinett genomläste icke blott en utan flera gånger. Wi kunna icke neta of nöjet att hår anföra detta poem, fås fom prof på den vittre bokhållarens poe tista förmåga. Dess lodelse war följande: TZil fröken Maria Ekekrona! Det gamla året sjunkit i fin graf; En ringa droppe blott i tidens haf; Må alla sorger följa bet i spåren! Det nya, unga året fliger opp, — En blomma lif utur fin slutna knopp — Med nya fröjder, ad, och (vart med wåren! Hwi bleknade dig fordom friska kind? Säg, for deröfwer någon nordanwinrd,