Norrländska Korrespondenten – 5 december 1860, sida 2

EE —k—— — Och derför ligger den fom bomull i wåt barm. Jag tackar Gud för mat, men dernäst wården wår Ob önskar få mitt bröd hos honem många är! mht hoppas äfwen jag? — swarade baron Ekektona med en owanlig mwånlige het i blick och röst. Men nu lyftade Maria sitt finger och fade med half berjande ton: Tre ting äro alltid wissa, herr Bergman. Låt of höra ånnu ett enda insal!. Den upptådte imprevisatören stirrade ned til fin tabrik, derefter i tafet och säg helt djupsinnig ut. Slutligen började han sqjelf stcatta. Men inom fort Hörde man följande: NF, denna gröt är hwit, fom mwär wärdinnas by; Strö faffran deruppå; det blir en pure putrsky. För hwarje sked jag tar, ser jag en lllja minder; Jag wil fe roser blott på wår mårdins nas finder! Matla rodnade och på båda sidor om