Men om wi oc til en del mäste mede gifwa, att man uadet ett åts raftlöfa ar. beten bordt funna komma både wida län: gre och tidwida bättre rejultater i ferfals diga hänseenden; funna wi dock ej med gifwa, att detta tiksmöte i något hänseende flår efter fina föregångare sedan är 1809. Till och med att det flere politi. ska och fociala frågor ingrivit längt djupare än hwad fallet hittills warit. Sålunda har detta Riksmste för första gången uttalat ett allwarligt om i de Swenst-Norska unionella förhållanderna, och hwilket utan twifwel i icke ringa mån skall bidraga att stäsja det fostbroderliga öfwersitteti, som allt mer och mer började tarakterisera, wi wilja ide såga Norge, utan det Norska storthinget. Sålunda ha ftåns derna jemwål gifwit sitt enhälliga bifall åt den internationella lagen med Danmark, såwal en fingerwisning åt, fom och en deconsityr åt Norge, alldeles på fin plats. Detta med afseende på landets ställning i skandinaviskt ofseende. I betraktande af wår egen fonflitutionella utweckling, hwilar på ständernas bocd förslaget till årliga riksdagar, ett förslag, fom, efter wår uppfattning utgör den enda rikiiga och möjliga uppflagsäns dan till en wetflig reform af hela wår representativa statsförfattning, såwål med afseende på dess nuwarande formella oc tymplighet, fom dess sammansättning i öftigt. Wi tro neml. att en fyra månar dets Rifsdag hwarje år skall, om ej annat, twinga fram — åtminstone förenfs lingar. Bland mera framstående i wårt fam sundslif djuvt ingripande, af Rikets Ståns der, för dess del, sanktionerade föråndrins gar må för öfrigt hår nämnas: den nya bewillningsförordningen, fom, derest tillämpningen kommet att motswara afsigten, skall framkalla rättsförhållanden, hitintills saknade; sernwägsbesluten, hwarigenom fommus nifationerga mellan Stochholm oc Gö, theborg, äfwensom mean Örebro och statens stamdana dlifwa fullbordade, samt den ästra och södra stambanan betydligt fortsatta; den nya kommunalförfattningen, hwar sjelfwa grunddragen otwiswelaktigt äre wärda allt erkännande och bifall, äfwer om wissa delar deraf påkallar ytterligargranstning och nödiga förändringar; inrättningen af en hypothefsbanf, fom i samma mån rikets hitintids warand treditinrättningar allt mera förwandla si till handelsdanker eller banker för fort papper, oundgängligen påkallades, för få midt wårt inhemska jordbrud ej skulle stan