Allt omkring honom war ty. Man tryste för detta samband med Frans. missgerning. Hans hat hade således redan från detta förhållande hemtat en tillräcklig näring. Frans fatt orörlig på de anllagades bänk. — Frang Moorweg — frågade domar ren — hade ni förut kännedom om dessa tilldragelser? Obswer Frans. ansigte flög ett sållsamt och motbjudande leende, men han gaf ef ringaste tecken till jatande eder förnekande. Domaren war just i begrepp att uppe repa siu fråga, då han afdröts af en man t betjentkläder, hwilken trängde fig mellan åhörarne ända fram till skrarket och hwilken nyss förut hade inträdt fig t domsalen. Han månde fig brådskande ton til en af de nätwarande och lemnade i hang händer en brefswäska. På domarene fråga om anledning till detta förande af rättegångofriden, framträdde den sistnämnde och yttrade: — Herr president, min betjent lemnade mig just nu denna brefwäska. Jag wet ide hwad den inachällerx. Den är hlttar