tagit förbindelsen i skärskådande, borde tira fig om han widhölle förnekandet eller icke. J stället för att sjelf infinna jig wid förhöret, stickar Johannes Jons son emertid en fin tjenftedräng, Johan Jonsson, hwilken naturligtwis med al trygghet kunde påstå, att han ide utfärdat reversen. Då ärendet derefter för. wisades till handläggning wid domstol, infann sig den rätte gäldenären, hwilken nu förnefade såwäl att han uti förtlas ring till Kon:s Bef:b. de bestridt krafwet, som oc att ban närwarit mid det munts liga förhöret. Omsider lyckades ret dock att få rätt på Johan Jonsson eller den persen sem i Johannes Jonssons ställe inställt jig å landskansliet, och då Johan Jonsson erkände sweket, ålades Johans nes Jonsson att, derest han kunde, med ed fria fig från tillwitelsen. Denna edgång har Johannes Jensson likwäl icke tunnat fullgöra, hwadan han af rådftufwurätten blifwit dömd att för namnförs nekelse böta 40 rdr rmt. Johan Jonde fon fälltes för fin tjenstaktighet till böter af 20 rör samma mynt Hwarjcehanda: Great Castern. (Ur Obrerrer) Det är nu föga sannolikhet för att jättefartynet skall gå ut till siös ännu en gång i är, ehurn det tilllännagass wid dess återkomst från Newvork, att vet den 17 Okt. skulle afgå till Amerika. Kapten Bnine Hall, fivrmannen och före ste maschinisten har tills widare fått af sked, likasom skeppets hela besättning, och blott ett dussin personers qwarwaro ombord gör, att man ej kan säga, att vet är helt och hållet öfwergifwet, hwilfet man wore frestad att tro, Då man fer bet. Direktionen för The Shipping Departement? bar wägrat eller åtminstone uppskjutit att meddeta fartyget certifilat. Då bolagets direttörer funno, att det war omöiligt att få fartyget i stånd att Åter gå till sjös, utan betyre liga omlostnarer, kallade de någon af de största aktiegarne till en sammankomst, för att rådslå om hwilka utwägar une ver dessa omständigheter borde anlitas. Det blef vå lonstateradt, att ett Htterligare tillskott af 28,000 p. sterl. måste göras, för att få fartyget utrustadt till en ny resa. Det upplystes, att det war nödwändigt att lägga nytt däck och an: skaffa warmapparater, emedan det ej finz nes kamin i någon enda bytt; widare måste aktern repareras, propellerns axel och underlag lagas samt andra briftfälligheter i maschineriet afhjelpas. — En blind tiggare wid namn Jean, hwars privilegierade plats är på Pout des arte i Paris, ftod i förra weckan inför rätten för att konfronteras med en man, wid namn Masfson, anklagad för att ha bestulit tiggaren. Den 4de i förra månaden, förkla: Zvate Sean, fatt jag, enligt min mana, så bron då en ung man... Sur kunde ni weta att han mar ung? frågade presidenten. Naga hörde det på band röst och aång, swarare tiggaren. Den unge mannen, fortfor han, bad mig wexla ett tio sous-stycke, deremot att jag fid behålla en fon för egen räkning. Jag famtydte gladt dertill, räknade tiljanmans 9 sons oc räkte dem åt den främmande, fom i utbyte mot slantarne lade något i min hand, hwarefter han raskt aflägsnade sig. Medan jag tände på myntet, som han lemnat mig, sade en liten gosse till mig: Wet ni hwad han gifwit er? Nej. swarade jag. ÅEn gammal unifomsknapp, fsörsäkrade bars net. Det war wertligen en knapp! Jag bad gessen springa efter tjufwen och ombesörja haus arresterande, Hrwiltet ban äfwen gjorde. Som tiggarens berättelse war fullfomliat fann, förklarades Masfon fivl— — LESS LS EEER AROR Meg meg IUI Än:,FSCGCGFGC6äC CGCJ.t.t 1i e—— ——— eoosoe————————-momcmer— or )sDÖV Mmm mos oe UU BORRA ER en