ii AA :AcKQc0 J politiken har jag gjort som de store artisterne: jag har älskat lonsten för fon stens skull. Talleyrand hörde icke utan nåje detta temligen fintligt uttänkta, om också ide fullt sanna slutomdöme om hans fat mannabana, hwari han möjligen skulle önstat eftetwerlden måtte instämma. -Ccs exellens, fade han tid Potier, sortsättande ytterligare den begynta lomedien, edra många och olikartade roller i den werkliga werlden och i dess högsta rymder oroa och förskräcka mig. Jag finner mig då långt lyckligare, oh jag afundas ej er storhet, edra minnen eder ect snille. Den storhet, fom jag, en får despelare fan ernå, år flyktig men den tostar ingo tårar; mina minnen åro en: dast glada, och allmänheten har delat min glädje; mitt snille har endast left med tan: febilder, och jag aldrig haft andra fiender ån på parterren, hwilka jag twingat att ffratta bort owänskapen. Mitt träfroård har aldrig sårat någon af mina underfåter, mitt konungadöme år utan all des: potism, ja utan afundsjuka, ty jag delar det gerna med Odry, Arnai och Brunet.