Norrländska Korrespondenten – 24 oktober 1860, sida 3

— Om förlåtelse, ers exellens, jag har alltför däligt minne hwad årtal beträffar; men då, enligt hwod ni nyss behagade yttra, hwar och en spelar fin roll hår i werlden, påminner ni er icke er egen debut på den polltiskaskådeplatsen? — Wanta litet, genmälte Potier i det han sökte, få godt ban kunde, i sitt min: ne återkalla den förflutna tidens händelser i hwad de rörde hans interlokutör, jag tror jag debuterade i en liten pjes kallad Seminarium der jag spelade Abbe de Verigocd. — Nå, än sedan? frågade Talleyrand, som icke orgerna omfattade detta tillfälle att sself Höra ett omdöme om fin politiflå bana. -EStdcdan spselade jag fommedi med min wån grefwe de Choisenl Gouffier, fom fransyska presterskapets ombud wapnade jag kaparefartyg mot England ... Den tiden war allting upp. och nedwåndt; Påfwen tog emot dedikationer af Voltaire; generalerne sydde tapisserier; abbeerne höllo messa i boudoirerne; och ädlingarne funno sitt högsta nöje uti Figaros demokratiska oförstämdheter. (Forts.)