600 franca. afwen sleppsunngältderna äro långt ifrån höga; ett fartyg på 100 Li ster har ide större umgälder här än 700 francs eller Hälften få mycket fom i Frantrike. — Hweteskörden bar nästan Sfiwer allt i Spanien warit ritlig och qmalite ten utmärkt. Cu tunna hwete kostar här fritt ombord 18 mart Hamburger hane to. Nu finnes of tilljälle till frakter med hwete till England, men hittills har icke bewiljats högre än 14 sh. sterling och 5 procent pr ton på London eller Liderpool. Den utanför hamnen liggan: de bar befinner fig gort skick och lig: ger ganska djupt. Dock är det ide rådligt att fartyg, fom gå djupare än 14 fot, segla på denna plats. Cc — J Wermlandsposten berättas: För någon tid sedan tilldrog sig wid Boesjön i Sunemo socken, Wermlonds Elfdal, följande bändelse: En mallgosd: fe, 13 år gammalt, öfwerraskades en lördagseftermiddag af en stor björnhona med twenne ungar. Förunderligt nog gick hon förbi treaturen och, resande fig på bakfötterna, gick hon brummande es mot den arme gossen, hwilken befann sig wid en kolbotten, omtring en half mil ifrån någon bostad. Moycket förfi vad kastade gossen ifrän sig wallsäcken och började springa af alla trafter. Björnhonan följde honom i hack och häl, och så snart gossen tom på någon liten skogswäg, genskjöts han af det roflystna djurets men få länge han Höll fig i flogen följde det efter honom. Wosfen mar så förwirrad, att han misstog fig om rätta wägen till hemmet. Jlutligen lyckades det honom att få så mycket för: språug, att han i största hast hann tlittva upp i en större gran. Men ofördröjligen infann sig oc rofrjuret wid trädets rot. Gossen war ji uppskrämd, att han ej ens funde skrita. Hela nat: ten till söndagen måste han qwarblifwa på fin platå under det björnhonan ig: rat fig på marten nedanför och ejomoftajt ruskade på trävet så kraftigt, att gosfen flera gånger mar nära att falla ned ifrån sin tillsliyltsort. Sedan han förgäfwes blifwit wäntad hem på qmwällen, begåfwo fig fiera personer på föndagsmorgon till skogs för att eftersöta den förswunne, och då dessa funno den qwarlemnade wallsäcken, trodde de fullt och fast att gossen blifwit dödad, hwars före de också begynte söta i närliggande tärr, om han tilläfwentyrs i nägot af dessa blifvit nedgräfsd. De förmodade detta få mycket heldre, som de omkring det ställe, der wallsäcken sanns, märtke tydliga spår af björn. Under tiden hörde gossen, der han fatt, nära uppgifwen af töld och hunger, flera ropande röster, och då dessa blefwo alltmera högljudda och tycktes närma fig, aflägsnade fig nalle från trädet. En tort stund blef gossen ännu qwar på sin plats; men slutligen, då rösterna åter tystnade, frultade han att besten slulle återkomma: begaf fig derföre ned och började springa så fort krafterna tilläte. vyckligtwis träffade han på rätta wägen till hemmet och in:i3n or DAN CEST