Norrländska Korrespondenten – 13 oktober 1860, sida 3

mörka blirttande ögon Horace. — it, jag år ej wan att swata okända på frå: gor om mina enskilda förbällanden, gen. målte Horace, med rynkad panna och reste fig slolt. — Jag mäste hafwa ett arbete utfördt, fade den sråmmande, af en tystläten arbetare menar jag. — Ho roce bugade fig. — Det år ett ringa arbete; men måste bli werlstäldt i denna natt — i denna natt, upprepade den fråmmande med fördeles eftertryd på or den, od ni år min man. RI wål, Sir! ottrade Horace. Ar. bete stulle anstå mig wål, iy wärr behöfwer jag penningat, men midnatt år en något sällsam tid att taga en murares arbete i anspråk. WBisferligen, men jag måste dot an. moda er derom och om ni bifaller, måfte ni med förbundna ögon låta ien tilfluter wagn föra er till det ställe, der mi ftal förråtta ert arbete; derjemtt måste ni swårja mig att för ingen vtira ett otd om hwad under denna natt kommer att fe — Den främmande bade uppftigit och wäntade tyst och stolt Horaces fwar. Denne kånde fig salsamt gripen af den frammandes hemlighetsfulla förslag. —