— Der, under det lida tältet, wid hwars dört ni ser en mängd versoner stå. Hela korpsen fänner ett djupt deltagande för den stackars gossen; han har gjort oss få stora tjenster. Francis skyndade till det tålt, man anwisat honom Knappt inkommen såg Han Jofef, liggande på en dålig bådd, och belt och hållet betäckt af blod. Wid hans sida låg Martha, fom med fina knån under: stödde fin brors hufwud. Wid åsynen af twenne främlinaar, wände fig de twå eller tre personerno, fom woro närwarande, hastigt om. Ale deles upptagen af fin smärta, war Mars tha den enda som ej rörde fig. Den fårade igenkände Francis oaftadt fitt tid stånd och widrörde lått fin systers Hand, DOÖ Mr Elfon, fade han helt lågt; fe dit. Den stadars flickan upplyfte hufwudet och blef liksom förstenad. Hennes ansigte uttryckte så wål hwad hon kände, att Francis Ögon tärades. Om ej få mwycket folk omgifwit dem, skulle han faRat fig för hennes fötter. — Walkommen mr Etlson! fade den fårade med matt töst. Hiwlen ste pris som fört er bit i detta ögonblick. Ni fer