Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1860, sida 3

hjerta af glädje wid tanken på att Martha ännu alltjemt älskade honom. Jlera gånger omläste han det olydliga brefwet och betäckte det med kyssar och tårar. På en gång waknade en ide i hans hjerna. Han eftersåg brefwets datum. Den gick tre weckot tillbaka. — Min Gud! min Gud! ropade han med ängest, om Martha rest samma dag, är hon nu mycket långt dorta. Och jag måste dock återfinna henne. En timma senare letade han öfwerallt i San Francisco efter underrättelser om den erpedition i hwilken miss Helling och hennes dror deltagit. Francis goda genius ingaf honom idken, att besöka fin wån Hosmer. Han på träffade denne midt ibland en mångd kistor och balar, prutande, gråtande på åkare oc) summerande facturer. Froncis för klarade, hwarom det handlade. — Min fåra wån, fade den tjode ens gelsmannen, jag håller just på att sända lifsförnödenheter till denna afdelning. Sjelf tänker jag att medfölja mina waror. — Od) när refer ni? — Inom fjorton dagar.