Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1860, sida 2

— Som jag med nöje fule fe om jag finge en få ordentlig hyresgäst fom ni år, så skall jag lemna det för sextio dollars. — Se bår, tio guiner i förskott; jag stall lemna er resten denna afton. Gif mig nu nyckeln oc breswet. Femtio gånger om dagen upprepande för fig sjelf att han ej för Marttha hyste andra känslor ån föraktets, älskade dock Elson henne kanhända mera än förut; han fände omedwetet, att han ej kunde lefwa utan den unga flidan. Se hår, hwad drefwet innehöll: Förlåt mr Francis, att jag wågar skrifwa til er. Men det år fika gången fom den stackars Martha Fal salla er oläglig. Sönderrif ej mitt bref: om ni wisste huru mycket jag lidit efter den för färliga natten, bedyrar jag, att ni skulle ha förbarmande med mig. För öfrigt kan ni detrakta dettta bref, fom en döendes farwäl. Jnom några timmar refer jag och min bror på ett företag, hwarifrän jag hoppas att aldrig återmånda. — Hennes bror! mumlade Francis med darrande röst, hennes bror! ... och hang blid slutade de följande raderna: