Norrländska Korrespondenten – 3 oktober 1860, sida 2

— Swilket brott? caramba! utropade en mexikanare. Det är desperadon, min berre; anföraren för dessa banditer, som oroa San Francisco och hwilka hwarje natt mörda så mycket hederligt folk. — AH! fade Elson tillintetgjord wid tanken att den qwinna, han älskat så högt, kunde wara måtress är en mördare. — Hör på, mina herrar, återtog den som tycktes wara anförare för truppen; desperadon kan blott wara i det ena eller andra af dessa tre hus. Undersökom först det man anwisat of ... och låtom of fåtta slildwalter framför de öfriga, tills wi hinna wisitera äfwen dem. Detta för slag antogs med bifall. Under det att man utställde posterna, inträdde Francis i det hus Martha be bodde. Tapetseraren, densamme fom till den unge mannen sålt de möbler, hwilka denne köpte för miss Dietrichs räkning, bade fått i uppdrag att bewaka det hus der Martha bodde. Han trodde natur ligtwis nu, att Francis war på wåg till fin älskarinna. Elson gick hastigt til Mars thas rum och klappade salta på dörren. Jngen swarade.