— Och salteadorn gjorde er intet ondt? — Nej, min herre; föröfrigt hade han knappast hunnit tilltala mig, då ni ankom. — Hwad sade han er? — Jag wet ej, mumlade hon sänkande blicken, jag wat så förskräckt. — Jag kan förstå det ... men når jag tänker efter ... Då ni har en bror ... — Han år död, min herre, swarade den unga flickan rodnande upp till hårfästet. — Ah, ni har då fått weta detta sedermera. — Ja, min herre. — I dag naturligtwis. — Ja, — Ah ... oh sålunda hade denne man bedragit er i dubbelt afseende? — Ja, min herre, swarade hon gråtande. — Ni har då numera ingen enda ans hörig? återtog Francis. — Nej, min herre, jag år ensam i werlden. Då jag steg i land i San Frans cisco, bestod hela min egendom, sedan jag betalt öfwerfarten, af femton dollars. Jag blef tvungen att gifwa dessa åt den qwins na. fom hjelpte mig att undlomma.