Norrländska Korrespondenten – 19 september 1860, sida 2

— iiiiiilil ——Ly— T — det warit henne fått att fåga fig förft denna morgon haswa anländt hit. — Så ni förswarar henne! — Så ni anfaller henne! — Nej wisst icke; jag anfaller ej, emeban fom jag säger hon oaltadt skenet är emot henne, likwål förefaller mig fom en hederlig person; jag fan blott ej underlåta att anmärka ... Han afbröt fig då han såg, att Francis afhörde med uppenbar otålighet. Hå jande på arlarne, tog han afffed af fin landsman, fom uppgaf en suck af lättnad. Följande dag på eftermiddagen infann sig Elson hos miss Dietrich. J stället föt att uppsliga i hennes rum anhöll han att hon wille möta honom i samtalsrummet. Hon kom genast och tackade den unge engelömannen med djup rörelse. — Jag kommer, miss, sade han, för att helt och hållet ställa mig tid ert förfogan. de; men framför allt låt mig säga er några ord. Jag är angelägen att ni måtte wara fullt öfwertygad, det jag, då jag nu erbjuder ev min tjenst, ej hyser någon plan, för tanken på hwilken ni skulle rodna. Berätta mig angående edra förhällanden blott få mycket ni jjelf wil.