AA AäA — skenet är emot mig; men inför Gud, som hör mig, bedyrar jag, att jag hwarken år en äfwentyrerska eller en fallen qwinna. — Ect ansigte och edra tårar answara detför, swarade Francis. På min heder, tror jag er. Haf således ingen oro i det fallet. — Hwad ni år god! fade hon, fattande den unge mannens hand, den hon doc plötsligt lät falla, liksom hade en annan tanke hindrat henne att trycka den. — Ja, alltför god! mumlade Hosmer. — Nåwäl, sade Francis, om ni ej åns nu har någon bostad, är detta blott ett skäl till för er att taga in på ett hotell. Jag fal förskaffa er ett rum ... Frukta ingenting, tillade han lifligt, då han såg henne öppna läpparne för att afbryta ho nom; jag åtager mig att ordna hela saken med hotellwärden. — Men, min Herre, jog eger ej mera det ringaste, mumlade hon i en ton af smärtsam förwirring. — Låt få wara; jag answarar för allt: sammans. — Jag tacar er af hela mitt hjerta; men jag fan ej antaga ... af en fråm läng ... Min Gud! min Gud, hwad