Norrländska Korrespondenten – 15 september 1860, sida 3

de lUnion. Francis gick förut och lems nade tjugo guineer till wärden, der wid åläggande honom att förse den unga flickan med allt, hwaraf hon kunde hafwa behof, och att waka öfwer henne. Han lemnade fin adress och tillade, att Hå omkostnaderna ej längre beräcktes af de sjugo guineerna, skulle han sånda mer. Då dessa arrangemanget woro slutade, åter. wånde Francis til fin skyddsliag, fom han lemnat i samtalstrummet tillsammans med Hodmer. Earwål, fade han och gjorde en bugningJ morgon skola wi tala om wåta affårer ... om ni få behagar, tillade han lifligt, ty jag önskar ej Höra mer, ån hwad ni kan anse nödigt att jag får weta. — Må Sud wälsigna och belöna er, yttrade med låg röst den unga flickan, ännu mera rörd of Francis finkänsligbet ån af hans srikostighet. — Om wi skulle gå til hotellets re staurationsrum och taga en grogg eller ett glas punsch? hemställde Hosmer, då han med sin landsman lemnade Martho. — Nej, tad, jade Elson, fom kände 1