Norrländska Korrespondenten – 12 september 1860, sida 2

skande skogsdungar, som man påträffar San Franciscos omgifningar. De woro owissa, om de skulle fortsätta wägen ellet åtetwända, då de hörde ett gewatostott åföljdt af ett genomträngande skri. Elson och Hosmer störtade genast mot skogs dungen. Snabbare än sin sete landoman, Hann Elöson förut. Kommen till en frölning af wägen midt ibland tallarne, såg han, sju eller ättahundra steg framför sig, en man ligga på knå på jorden och soka lyfta upp en qwinna, som låg ut nradt på matken. Några steg långre bort låg i en blodpåöl liket af en annan petson. Den person, som stod bredwid qwinnan, tycktes mydet lifligt tilltala henne. Un derstundom lyfte han sin knutna hand mot himlen eller slog sig för pannan, som om han welat ktossa den. Elson kunde doc ej fr, om det war wrede, bot ellet förtwiflan, fom förorsakade dessa häftiga ätbörder. En silkesduk och en wid for oceto dolde fullfomligt mannens ansigte. Hm hen i handen en lang ametikansk reffelbösu; från bang gordel utstuco twens ne vistolfolfwar oc skantet til en bowaknif. Då mannen såg Elson, teste han sig