Norrländska Korrespondenten – 29 augusti 1860, sida 2

endast begagna mig af med afscende på yttre ting. Nå ja, inföll den gamle herrn, det är endast ett något, lilsom det endast år ett något, att en gång en onkel bjöd de tre friarne till fin obeslutsamma niece til gåfter och rådde henne att wäl märka på buru hwar och en behandlade fin ferviett. Den ene kaftade den wid uppstigandet if wer ryggstödet til fin stol, få att den föl på golfwet; den andra lade mycket noggrannt tillsammans den, sittande qwar på sin stol; den tredje lade den bredwid talriken och steg upp utan widare omftåns digheter. Den bör du taga, fade ons keln, han håller den enkla medelvågen. Servietten, fade sonen, år ett fidoflyde till qwasten, fom en fader efter mål tiden, då man skulle gå ut i det fria, lät lägga i lusthuset, för att lätta för fin obeslutsamma fon walet bland trenne flicfor. Den ena sprang öfwer den, den ans dra stötte den till sidan med foten, den tredje tog upp den och ställde den i en wrå, på det den ej skulle wara hinderlig för någon, och fadren rådde: tag n:o 3. Wagnen, servietten och qwasten funs