henne och de trenne andra fruntimren nådde borgmästarens öron. Fradgande af wrede begaf han sig ut till de dansande. Händelsen blef känd i hela orten, och man skrattade mycket på borgmästarens bekostnad. Folkets prat wille ej upphös ra; men ändtligen, för att tyfta det, tog borgmästaren ett raskt beslut och friade till Mamsell Granqwist. Borgmästaren fick ja. Numera fanns intet som hindrade Rudolfs förening med Agnes. Magi straten biföll den, och snart stod i staden ett dubbelt bröllop. (Slut.)