Norrländska Korrespondenten – 30 juni 1860, sida 2

fall återkommo; eljast were tu ide få ucprörd. Idee år jag upprörd, urprepade hon och med största ansträngning återhöll hon fina tårar. Farwål ännu en gång moder och syskon! Förundra er icke, att jag fins ner det tomt, jag fom år wan att träffa er nåftan dagligen, åtminstone flera gånger i medan, att nu kanske ide få fe eder under flera weckors förlopp. Gud måls signe eder alla! Några weckor jepnare, och som ett eko, upprepades från mun till mun: Mårta Torstenson har insjuknat i mösslingen. Fröken Flemming hade iillfrisknat, fröfen Torstensson insjuknat. På fin egen begäran hade Märta förs flottate till en aflägsnare del af slottet. Hon fom fjelf mottagit smitta, truftade att sprida den till andra. Qwinnan från Nortland, fom hennes omsorger tåttat från sjukdom, dod och elånte, blef hennes sjufskoterska. Någon annan wille hon ide fe, och de första Das garna tillat hon hwarken moder, syskon eller fäsman nalkas sitt rum. (Fetrts.)