Norrländska Korrespondenten – 16 juni 1860, sida 3

af hwilken mitt lifs sällhet är beroende? — Men fom du ife är beroende af ig, få hindrar dig ingenting att fulfoms na din lyda efter olycka. — Om min mor behagar pifiwa förklas ring på det sednare ordet, skall jag befmwara det förra. På hwad grund skulle detta äktenskap funna blifswa min olycka? — Med ett exempel will jag förklara mig: om din fader hade i kriget dödat din älstarinnas fader, tror du, att hon skulle blifwa lycklig med dig och du med henne. Bilden war träffande. Karl for med handen öfwer pannan. — Din far bar fullgjort en pligt. Jngen flack hwilar derför öfwer hans mins ne; men fröfen Torstenson och hennes ans höriga måfte alltid minnas, att din far war president i reduktionskollegium, och att han gillade reduktionen Förhållandet mellan hennes och din slägt måfte til följe deraf altid förblifwa spåndt och deris genom förmötka hennes och ditt äktenskap. Stulle hon någonfin funna glömma, att du tillhör en familj, fom bidrog till det armod, i hwilket hennes far framlefde fina dagar, och fom ännu trycker hennes mor och syskon? (Fotts.)