Enkedrottningen lade, stum af harm, korten på bordet. Nästan medwetslåst uppsteg Soop från sin plats, slungande en wredens blick mot fröken Fleming och hennes broder, under det att Märta oroligt och frågande såg på den hon ålskade, utan att få någor swar, tv hans ögon fäftade fig på den unga flicka, fom inlåtit fig i ett alltfåt högt och wådligt spel, att hon skulle funna beräkna en säker winst. En ollmän förstämning uppstod inom sällstapet. Efter ett kort eftersinnande tog baron Soop till order. — Hwem som är upphofwet till ben uppboggliga wisan, efterforskar ide jag men som man tyckes hafwa roat sig med att göra min obetydliga person till ämne för densamma, må det tillåtas mig att inför min drottning berätta en episod ur mitt eget lif, som i annat fall ej för någon kan ega ringaste intresse. Öfwersten Adlerdaum och mina föräldrar woro bosatta i Finland. Deras egendomar lågo egor om egor mcd hmwar andra, och lefde de ide allenast i god grannfämja, utan äfwen i ett mer ån wanligt förhållande till hwarandra. (Foris.)