Norrländska Korrespondenten – 19 maj 1860, sida 2

nalkadeg, men flertalet af gästerna woro borta på fåltet, der det dansades och hwaresi fölten woro upptesta; och säledes und: nid han pen admänna uppmrtsamheten. — Är min voter hår inne? frögade han den betjent, hwilten tiäcde emot ho. nom i försstugan. Mannen såg förvånad på henom, men swaraxe föorftr, med en artig bugning för en annan, hwlten mifode fly mid pörten: — Nej det år hon ide, oh troligen ej heder i morgon, ciler end i öfwermorgon. Jag hoppas att ni ej har alli för brädt. m att få räfa henne; härwid winkade han är den andre feemlingen. — Jag ber er håda er tunga i styr, och jwora mig håäfkrat på min fråga: Är Mp Malet hår mne? — Welrs Malet! Ja, hen är någons dåres hår i grannskoret; men ni fon ide sjelf finna reda vå henne; det will säga ni — ni — Mannen avsade lörlägen, förändrauze fin spelsta ton, och tohnadeDetta noun hare i tid warnut honom. — Wil ni wata ged misa mig en rum, hwarest jog kun få tala wid henne, och sedan st. åa någon ut för alt hewta henne.