nan på hufwudet, Spiran i den högra handen och Applet i den wenstra. ( HAR bakom H. M:t båres riksbaneret och serafiuerordensbaneret, och sedan gå de öfrige herror fom fört regalierna, och intaga, sedan konungen satt fig, de för dem i fotet stallde taburetter och säten. Så inart fonungen satt fia på fin hol, franttäda d. erc. särih. Sejetneld och frid. Lagerherm, fom äro förordnade att ledjaga drottningen, då H. Dir urystiger och be. gifwer fig tid tronen wid altutet; Hwar: wid tjenaföttåttande öfwerstemarskallen går främst, och efter honom de hetrar, som fört manteln oh regalterna, hwarefter H M:t går med dess ledare, uppwaktad af dess öfwerhofmåstarinna. Tienstsörtät tande hofmästarinnan och hoffrötnarne upp påra slåpet. Drottningens walthafwande qwarstadna mid dess stol. Fgiru efwerhofa ästarinnan, biträdd af tjen stförtattande hofmåstarinnan ech hof. fröfnarne, tager af H. M:t den furstliga mantela, fom af tjenstfoträttande öfmerfie marskolken emettages och lägges på altaret. Sedan H. M:t afwen tagit af fig den furfiliga fronan, som af tjenstförråttande diwerstewarsdallen stalles på altaret, sättet fig H. Met på tronen. Musisen upphör. F. d. statsrådet frih. Stack v. Helsteln ssamt erkebiskepn taga då manteln från i altaret och lågga den öfwer H. M:is ar lar, hwarpå fru öfwerhofmästarinnan, bi strädd of tjensiförråtande hofmästarinnan jod hoffzöknarne, fäster densamada. De t fits herrar, fom ledjagat H. Mer, hjelva i henne då att falla på frå, hworvå erfe äbiskapen tager fwörjelsehornet och smörjet sH M:t vå annet och handlederna, sägon de Den Ademäftige Ewige Gud imgjute Sin Heliga Anda uti eder sjal och sinne, suvvpsår och företag, igenom hwilkens gåf swa allt edert förehafwande må lända Gud sll pris och åra, rått om rättwisa no styrka, land och folk till godo! Når drottningen uppsligit och satt fig vå tronen, hemtar f. d. statsrådet Fil steus fronan från altaret och, ulllka med serkäbistopen, sätter den på dtottningens LT bufwud, då ekebiskopen låser denna bön: ö År Ausnåktig, Himmelens och Jordens Herre, som kronan eder gefwit hafwer, stveke ider uti alla konungsliga och ktiste. hga dogder, alt J efter detta timmeliae in förgangliga riket, mågen blifwa delat: i ma den krenan, fom Gud alla rättfärdiga 1 id of det, jom ew:at år, och der belom förwarat hafwer. — — Sedan hemtar floterådet grefwe H. Ha ö milton spyan från altaret, oh då Pen a kbonom och erlediskopen till drottningen öf; merlemnas, läser erfebiffopen följande bön N Gud AÄlsmåftia, fom eder med denna spi sta konungelig hönhet gefwit hafwer, Har förläne oc edet nåd, utt j, under dennä hönsta jordista wärsigheten, mågen alltu fereivfa men dygder, alsku råtifardigheter och hata ogudattigt wasende, genom wå Hecra, Jejum Chriftum! . Derefter toger f. d. ötwerhofstabmästa siren Btaunerbjelm Applet från altaret och så femte erk-biskopen, ofwerlemnar det d a I drottningen, fom då tager spiran i wen -ästra handen. Eslebistopen läser hårwi — —