detidenem konungens befallningshafwande i Stebre, ha fått mettag: upplysningar härom från Amerika. Om fordringsegarne handla rastt efter dessa anmwiss ningar, torde ofwannämda summor stå att rädda. Konsul Habicht har förkla: rat, att han ej under närwarande före hållanren ämnar utbetala wexelns be lopp wid Anders s vVarssons snart wänt ade ätertomst, och har dessutom tagit löfte af sparbantsdirettionen att tillämpa en pas ragraf i def reglemente, fom ger fpar: banken rätt att ej, förrän efter 30 du: 7 gars uppfäsning, utbetala få höga belopp, som Anders Larssons fordran der. Hin na wederbörliga handlingar från Swerge fram, innan Ånders Varsfon utfått pen ningarne, får lagen döma, hwems de rätteligen äro. Med all stynssenbet bör sådant funna medhinnas. Den 23 Mars skref br Habicht till swenssa utritesdepartemeutet, och den 12 April hade redan departementet ej blott inhändigat handlingarne från Amerita, utan äfwen expedierat öfwersättningar, afskrifter och skrifwelse i ämnet till Örebro. Postgången på Ac merika är säledes rätt rask, litasom far tens behandling i Amerita och Stockholm wisar berömwärdt nit och skyndsamhet. — ESnällePojten warnar Köpens hamnsfarare för att mottaga de blå 5ritsbanksdalersetlar, fom gå i allmänna rörelsen. Det har nemligen wisat fig, att en fabrik existerar, fom gör falsta sårana till den mest förwillande lithet med de rätta, och det fordras så fina ögon som bankens tjenstemän ega, för att se stilnaden mellan de rätta och de falska. Den utmärkta Köpenhamnska pos lisen har, oattadt alla fina efterjpaningar, ide tunnat lyckas att fomma denna Q på spåren; man har miptan tar på, att den möjligen är i Emellertid skall denna lönande fabrit haj: wa, efter hwad man tror, existerat i flera år. Banten skall, cattart sin uppmiärte samhet, dock hafwa inlöst omkring 900 ror af dessa falska sedlar; den har nu utsatt en belöning af 10,01)0 ror swenskt vint för den fom fan uppsiäcka fabriten. J Malmö NHa Allehanda för den i Sy CY rge. Å — 14 nästl. April förekommer en ftorres spendentartitel, som synligast har offer ende på förhållandet i Stine, men som dock fan winna tillämpning äfwen här i orten och som wi förmeta skall läsas med intresse jemwäl af wåra abonenter, sikkdeles af den jordbrukande tlassen. Artikeln lyder: Nu ser man dagligen landtmännen så gräsfrön uti wintersädet, och detta är ockjå rätta tiden derför, ätminstone i rår gen, hwiltet bör ste få snart jorden är så torr att den tåler att gå på, och på den ännu mjuka jorden kan man åtmins stone på morgonen efter en hård frojt natt utså gräsfröet. Gräsfrö får man wanligen ide uti hwetet, förrän man förjt tunnat harfwa detsamma, och detta fdr nare är ide rvårligt förrän i Maj mås nad, sedan wäderlelen äfwen om nätterna blifwit mera mild. De flesta landts AAA. Xk J