Norrländska Korrespondenten – 21 april 1860, sida 3

sGStttttttt — kenstjerne, något förlägen, för det .... ett dylilt samtal år, säsom ni fått inser, få obehagligt, att man gerna upvskjuter det få långe fom möjligt. — Läkaren fortfor: Men ännu en betrtaktelse fram. ställer fia sjelfmant. Jfall ni ide gifter er med Helena, huru räddar ni er då frän era kteditorer? — Mydet lätt, swarade grefwen: Dels wet enhwar, att jag in genting har; och der intet är att taga, der har kejsaren förlorat sin rätt; dels har jag fått ett tillbud att härifrån afgå med en ambassad tid ett utlåndsk hof, hwilket jag i detta olyckliga fall antoager. Mina freditorer få då wänta på bättre tider, och jag öfwerger med blödande hjerta mitt fådernesland. — Wolmand fortfor: Sås ledes, om min swåger ide will eller fan undertedna detta papper, få far ni på ögonblicket hem, och låter brud och bröl. lopp wara? Är det werkligen ert alwar? — Ka, swarade grefwen: Olyckan och åran twinga mig — Swendsen, fom i största häftighet gick upv och ned på golswet, utropade nu: Är detta en brudgum? Hwilket hårdt hjerta! — FZalfenstjerne swarade: ÄÅr detta en far, hwars hjerta är få obewekligt? Mitrwin