mår del weta wi of icke hafwa förnume mit något rop emot en lefwande gudsfrultan, men wäl emot religiäst swärmeri och emot wiutelpredilanter, som Luther kallar dem, de der göra Guts ords för: tunnande till ett medel för sina egens nyttiga afsigter, eller af blindt swärmeri missleda enfillsiga, med ten tanletraft utrustade perjoner. — Man läser i Aftonbladet den 5 dennes: Enliat hwad wi tillförlitligt erfarit, lärer norsta stäthällarefrågan nu wara afajord. Ä. M:t tenungen skall nemligFen i går ha låtit salen för redragas utt n orskt statsråd och derwid wägrat junte tion å norska Storthingets beslut. — Telegrafen bar för d. 31 näst. Mars, berättar Aftonblaket, bragt oss den nybeten, att påfwen werlligen företagit sig att förkunna den stora bannlysningen öf wer konung Victor Emanuel, öfwer hans ministrar jamt öfwer alla dem, som med råd och dåd bidragit till Iomagunas ins förlifwande med Sardinien. Man hade trott, att Pius IX skulle låta vet stanna mid blotta hotet, och att Han skulle ha så mycken klokhet qwar att ide drifwa saken till det yttersta. Men den Herz ven mill förgöra, flår han med blindhet! Denna bannlysning blir utan den dermed afsedda werkan öfwer hela Jtalien, och påfwemaktens anseende, om någons ting deraf skulle återstå, undergräfwes ohjelpligt. Största delen af biskoparne och pre sterna feola bli Victor Emanuel trogna och bryta derigenom båterkalleliat med påfwedömet. J Sardinien är ffilsmäsjan från den heliga fiolen redan förs: beredd genom wigtiga reformer i ven fyrfz liga lagstiftningen, och de liberala skola uppbjuda all sin förmåga att göra bryte mingen definitiv. Om påfwemakten redan i 13:de åre hundradet understundom kunde påträffa sådana furstar, hwilka såsom Philip den sköne, i stället för att krypa till korset, offentligen läto bränna upp den ena bannlysningsbullan efter den andra, så är det onetligen något naivt att tro sig i wärt århundrade funna imponera ges nom ett sådant från watikanen uttaladt domslut. Den sednaste gången en fåran bannlysning blifwit utsärrar war den 11 Juni 1809, då Pius VIL extommunicerade Napoleon I, I emedan furstarne ännu en gång böra lära fig, att de genom Christi lag äro underlastade mår tron och wår befallning, men hwilket endast hade till följd att Napoleon stickade åstar, tog åf: wen och satte honom i godt förwar. J den mot Victor Emanuel slungade bullan kommer naturligtwis Påfwens steg att närmare motiveras och man tan naturligtwis ide annu finna def inner häll. Deremot torde det intressera wåra läsare att fe det formulär, efter hwilket den stora bannlysningen i kyrkan aftuns nad. Då wi öfwersätta detta, från mes deltiden härstammande formulär, ha wi sökt bewara hela dess ohyagliga kraft och originalitet. Emellertid ha wi underlåäCÖAAABAHAAA —L—