afbröt honom: Säg intet mer, Aslexander! Processen blir wärre än sjelfwa fa: fen. Föll du på ett må för comtessen, få fall på begge för din fåstmö, och bed om nåd och tillgift. — Detta: råd efter fom grefwen ide; han. war stött och får: tretad, oh blef det nåsta dag ännu mera, då en ny fogel fatt i den förut tomma buren; en wacker bofink, om hwilken Hele na berättade, att den om morgonen hade wäckt henne med fin fång, och war en gåfwa af Gustaf, fom med tillhjelp af hennes mor hade besörjt om den nya fe deins inflyttning i steglitsans bur, medan bon ännu sof. Grefwen war förargad öfwer allt detta, men då han tycktes mårfy, att Helena ide med fin wanliga hån: gifwenhet sökte skingra hang elaka lynne, fruktade Han dock att hafwa förtörnat hens ne. Han kom igen sent på aftonen, och uppbjöd all sin älskwärdhet att försona ven lätt förlåtande flickan, hwars kärlek detta frånstötande och tilldragande, denna swartsjuka och oro gjorde än mera passionerad; — en anmätkning, fom ide unds gid den i färlefåfafer genomdrifne fåft mannen, och mydet fmidrade honom. Med stor motwilja infann fig Helena