ma Län eller Markegångsdistrikt uppgå, för samma år, till olika belopp, hwarigenom äfwen flera medelpris kunde inom distriktet uppkomma, hafwe Wi, på tillika förekommen fers skild anledning, pröfwat skäligt härmed i nåder förtlara, att det i 5 S 1 oh 2 momenterna af åberopade Kongl. Kungörelse intagna stadgande derom, att wederbörande mindigheters, på beswär af enskilde rentegifware eller rentetagare, äfwensom af fromma stiftelser, meddelade beslut om ändring i markegångstaxan icke böra gälla till förmän för andra, än den eller dem, fom den wunna ändringen i rät ton tid sökt, eger tillämpning endaft på den serskilda markegång Litt. A, hwarom handlas i 3 2 mom. af berörda Kongl. Kungörelse den 11 Maj 1855; men att hwarje i behörig ordning faftställd förändring uti det, jemlikt fiftåberopade S:s 1 mom., bestämda ärspris å rentepersedlar, hwilket skall ingå i bes räkningen af medelpriset för de sednaste tio åren, bör, utan afseende derå, om ändringen föranledts genom beswär af flere eller färre, tillämpas inom hela det Län eller det Markegångsristrikt hwarom är fråga, samt följaktligen allmän kungörelse, få wäl om tylif ärsprisets förändring, fom rörande deriges nom uppkommande jemlniug i nyfnäimnda medelpris, utfärdas af wederbörande Länsstyrelse. Det alle, som wederbör, hafwa sig hörsamligen att efterrätta. Till Htters mera wisso hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sinaill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 24 Februari 1860. CARL. (L. 8) J. A. Gripenstedt.