— 566262— T—— —L27 aktning af honon. Kort efter hans föt. lofning med Helena hade han öswertalat denna, att i sälskap med honom göra en wisit hos hang tante, comtesse Emilies mor; men till Helenas glädje war ingen hemma; hon hade aldrig sett den förhatade medtäflerskan, utom på långt Håll på spek taflet, och långtade ide att få fe henne närmare, Wintern hade sålunda förswunnit. En klar förmiddag i börjau af wåren hämtade Wolmand sin gunstling till en spatsertur. De promenerade ut ur staden; trötte af deras wandring, gingo de på hemwågen in på skjurbanan, för att hwila sig. De befunno sig i ett rum, som låg ut åt den inhagnade gårdsplatsen utanför huset. Då. net af hästhofwar förde dem till fönstret, och de sägo ett ridande sällskap, beståcnde af två damer oc) en herre, hwilka, åtföljs de of en lysande jodev, i fullt traf kommo in på gården. Helena igenkände wid första ögonkastet Falkenstjerne, och wid hans sipa en ung dam, som hon strax antog för comtesse Emilie. Något hade kommit t elag på detta fruntimrets sadel; man wille bår sliga af, för att åter få det i skict. Grefwen swängde fig af häften, och