Norrländska Korrespondenten – 28 mars 1860, sida 1

Kongl. Maj:ts nådiga Förordning, om jords eller lägenbets afflå ende för allmänt behof; Gifwen Stockholms Slott den 20 November 1845. (Fortsättning fr. n:r 24.) 21. Will egare af jorden eller kläs genheten klaga deröfwer, att han ide mas vit i målet stämd, eller will annan tlaga på den grund, att ärendet icke blifwit, enligt S 2, från preditstolen eller genom allmänna tidningarne rätteligen fungjordt, eller will någon klaga öfwer Nät tens pröfning af jäf emot den, som i Nämnden sutit, eller påstår någon eljest, att mid Nämndens sättande ej så tillgått som nu föreskrifwet är; den talan må, sedan Nämndens beslut är, efter I 19, parterne meddeladt, i Hofrätten föras, genom beswär, inom den tid, som i 25 kapitlet 5 8 Rättegängsbalken sägs. Wars der den talan gillad, förfalle all werkan af Nämndens beslut, få midt det lagans dens rätt rörer, och förordne Hofrätten, att Nämnd ånyo sättas skall. Ej må Hofrätten till pröfning upptaga jäf, som icke wid Underrätten yppadt warit, då Nämnden sattes. Efwer Hofrättens beslut må klagan föras i den ordning 30 kapitlet 18 Rittegångsbalken före skrifwer. 8 22. War part från Rätten borta, när Nämnden waldes, och will han fedan wisa, att han då hade laga förfall, och att han ej kunde gifwa det Nätten tilltänna, stånde honom fritt att, inom en månad derefter, å sin wederpart till samma Rätt uttaga stämning: gitter han, sedan få stämdt är, bevisningen fullgöra, förfalle Nämndens beslut, få widt det på kärandens rätt werkar, och låte Rit ten Nämnd ånyo wäljas. 8 23. Skulle någon, fom i serskild Nämnd sutit, wilja betalning derför tar ga, då må han hos Rätten det anmäla, och lägge Rätten Honom till få mycket, som emot hans werkliga kostnad för den förrättning swara kan. Den ersättning skall gäldas, på sätt i 28 föreskrifwes. 8 24. Efter det, genom träffad öfwer enskommelse eller ferstilda Nämndens, på sätt i S 19 sägs, parterne meddelade beslut, ersättningsbeloppet beftämdt blifmit, ware den, fom anwändet yrkat, ffylbig att, inom den för afträvandet beftämda tid, beloppet till ersättningstaganden utgifwa. År jord eller lägenhet, fom afträdas skall, intecknad, warde erfättningsbeloppet, inom förberörda tid, nedfatt i Ränteriet hos Konungens Befallc ningshafwande, fom kungör sådant iver derbörande ersättningstagande och intedningsegare, samt liqwid dem emellan fe dermera i laga ordning uppgör. Finnes härwid ersättningsbeloppet wara faftstäldt genom öfwerensrommelse emellan den ersättningstagande och den, fom ersättningen gifwit, och förmenar intedningsegaren wärdet hafwa blifwit för lågt beräknadt; ware denne berättigad att, der ej full liqwid för hans fordran honom lemnas, äska jordens uppskattning af Nämnd, i den ortning förut i denna