spetsig, oh, når de kommo till Swendsens hus, wille hon ide gå in med Helena, utan gick hem till sitt, der hon föregaf för sina föråldrar, att hon kom från Swendsens, och att hon der tilloragt hela dagen. Men ide förr war hon allena med sin yngre syster, än hon strax med tårar be. tlagade fig öfwer grefwen och Helena, samt, naturligtwis under tysthetslöfte, förrådde hela hemligheten. Systern, modrens favorit, flod fom på nålar, tills hon tuode fomma in til denna och berätta ett så iatressant äfwentyr; inom en timmes förlopp war hela majorens familj inwigd i de älskandes hemlighet. J Swendsens hus satt man lugnt wid qwällsbordet. Gustaf war äfwen der och hade fin platå bredwid Helena, mydet glad öfwer den förnöjda munterhet, fom han tydte fig märka hos henne. Äfwen hennes föräldrar fågnade fig mycket öfwer den lyckliga förändringen, då i detsamma fru Struds kom insättande, och i de hårdaste uttryc, utan minfta skonsamhet, bes rättade det nyss förrådda mötet, — Det är mitt fått, ropte hon, att gå reelt. fram i werlden; derföre fåger jag dig, min bror, likså wäl fom din hustru, hurudant