Norrländska Korrespondenten – 14 mars 1860, sida 3

AA AUVAUAissq — ——is fin kusin, ett infal, hwarför de goda för åldrarne modet tadade henne; arm i arm wandrade nu te unga flickorna till Lön. gangene, under hwilkes hwalf de redan på långt Håll blefwo grefwen warse, och sågo honom ila dem till möte. Han tog Helenas arm under fin, trockte ven til sitt hjerta, och fastholl den, medan de, gömde af stomningen, wandrade tilfammans. Falkenstjernes utseende bar werlligen pregel of myden sinnedero. Han tackade Helena innerligt för hennes godhet att förunna henom dessa kostdara ågonblick. Han tacare också fröken Maka, och öns fade, att han, fåfom en nåra anförwanrt, måtte hela sitt lif igenom funna wisa henne fin erkänsla Frlen fann fig mycfet smickrad af dessa vitranden och wisade firar, huru nåra hon ansåg fig förbunden med de ålskante, ty hon aflägsnade fig ide ett enta ögonblick ifrån dem. Ån höll hon Maries arm fast i fin, och bäftade ständigt fina ögon på henne; ån, för att bättre funna taga del i samtalet, sprang hon om till grefwens sida, lutade sig till honom, och gjorde min af att taga honom under armen, hwilket han dock på fint