Om förbättrad wagkomunikation. (Motion af Olof Lindström från Wejierbottens län.) Slyltigheten att underhälla wägarne i ritet rärnas med skäl för ett af de tyngsta onera, som trycka det swenska jordbrulet. Försöf hafswa wid föregående riksda gar bliswit gjorda att frän jordbrukarens stuldror aflyfta denna börda och få den öfwertagen af staten; men hittills förgäfwes. DÅ emellertid wäighålningsbe swäret till följe of nya wägars anligs gante med hwarje år blir wärre och ro: pen om lindring deri allt högljuddare, finner jag mig föranlåten att ånyo wäcka motion i förenämnde syftning. Mydet behöfwer ej ordas om tet mertkligen betungande uti ifrågamwarande ffyldighet: jag mill blott påpeka det för landts mannens hushållning förderfliga uti att ofta unter brådaste tiden nödgas, i af scende till långa afständ, ligga borta fics re dagar med karlar och dragare samt derunder wara försedd ned matsäck och foder. Stundom fördubblas beswäret derigenom att man icke har ett utan flere ofta lånat skiljda wägstycken att unter bälta. Och hwilken onötig lostnad före