i Norge öfwerföra joniske lotsen Nicolas Antonellos, för att här i riket undergå ransatning och dom, såsom antlagad att haswa den 9 Mars siftlidet år ombord å swenska briggen Magnus Stenbock, nns der resa från Galatz till Konstantinopel, mördat skepparen S. P. Lagerhamn, bes mälda beskickning begärt ersättning för de af henne förskjutna kostnader i faken, utgörande, enligt tonsulatsetreteraren Anter Bödtters afgifna rätning, tilljammans 62 L 8 sh. 8 d. srerling; — har Kongl. Maj:t den 16 nästlitne December förordnat, att de för omförmälda ändamål sörstjutna tostnader, 62 2 8 sh. 3 d. sterling, skola af de till sångars wärd och underhäll anslagna medel utgä. — Rörande Julens firande af ffandinaverna i Rom, innehåller G. H. T. följande underrättelser, meddelade ur ett enskildt bref från Rom. SA. half 7 wardrade wi från olika Håll med hwar sin jultlapp i Handen till festlotalen Hotel London. Lotalen war smatfullt detorerad. Öfwerallt kring wäggarne gröna guirlander med rosor och i fonden en större tafia, målad för tillfället af Winge och Malmström, fö reställande Nordens tre gudar: i midten Oden, med de bekanta attributerna, och på ömse sidor om honom Thor och Bal ver, hwilta båda förträffligt uttryckte hwad de borde: kraft och frid. Det war en särdeles lyckad tompojition och hade oaktapt de rätt tolossala vimenjionerna, blifwit fullbordad på twenne förmiddagar. — På sidowäggarne i salen hängs de sköldar med namnen: Tegner, Dellen schläger, Sergel, Thorwaldsen, Dahl och Wergeland. På wäggen midt emot taflan swajade de tre fanorna. Pä golf wet den öfliga julgranen, med ljus och konfett. Det war dock ingen gran, utan i dess ställe en — lager, hwilten här är lättare att anstaffa och som måhända passar lita bra i ett tonstnärssamfund. Sällskapet bestod af 40 personer, deribland 15 damer, af hwilta en del, ehuru fåtalet, före 20 år. Sedan komiten bedt gästerna wara wälkomna till bords, begynte dinern, hwilten om ock ej så lutullist, som i wissa hus i Stockholm eller Göteborg, dock war gansta smatlig och för konstnärsmagar angenäm. Efter julgrötens fervering Höll professor Munch en skäl för julen. — Stålen för H. M. konungen föreslogs af konsul Öravo, för hwilten wärderade representant af de nordista ritena serermera en af fälljfapet utbragte en skål, deri anmärttes att wår hygglige tonsul, jom under få många är med sticklighet stött fitt tall, borde hädanefter tallas ide Bravo, utan — Browisjfimo, ett ffämt, fom mycket anslog. Stålen föreslogs af A. Nyström (artitekten) och för de hemmawarande of Munch. — Sedermera utlottades julklapparne, af hwilta hwar och en merfört en. Nägra af tamraterna hade den oturen att återfå fina egna, — — ESedan dansades hela aftonen; de fom ide woro dansanta futto drickande och fprå3nn ä EEE 3A3... .—AA. t iii ie); — —