bert tobakshandlaren hade begagnat de tre fyra weckor, hwilka passerat sedan aftonen i Bierhallen, tid att realifera sitt lager, söta den lediga tornwäktaresysslan och arrangera fig uppe på der Pfarrthurm. Un: der morgonpromenaden hade slutligen fruns kammare blifwit hit uppflyttad och faffe bordet dufadt af — hemliga tjenfteandar. Historien wil wisserligen weta, att frun i första ögonblicket dånade af förskräckelse öfwer denna oförmodade upphöjelse, men ber år en lika historiskt känd sak, att hon fedan tagit allt med en god hustrus tåla. mod och resignation. Hon skall tills dato icke warit nere i staden mer än trenne gånger, sedan hon först satte sin fot ditupp. En min wän, som denna sommar besökte Frankfurt, fann der ganska rittigt Den hyggliga f. d. cigarrhandlarfamiljen uppe på der Pfarrthurm; herrn iturfiff natts rod, frun utan crinoline, omgifna nu af fora små hoppfulla plantor, muntra och högljudda fom kajor. (Slut.)