Article Image
Wi bjure och uppmane förtenslull hare ned Eder alle, både andlige och werldsige, unge och gamle, män och qwinnor, om uti Wårt Konungarile Swerige byas ia, bo och wistas, ingen nurantagen, af jwad stånd eller wilkor han wara må, om of sjulsdom eller annat oandmilliat örsall oj är hindrad, att I på förenänmn e högtidliga Tadfiaclies, Waje, Botoch Böncdagar sätten alla werlosliaa fosslor å sido och, efter gudlig bereretse, titigt och enhälliat tvären upp i Herrans hus, verfommajfiädes endrägteligen att betratra Guds heliga Ord utaf de dertill förortnare texter, under böner oc lossänger. Wi befalle Eder famte och synnerligen Gud Allsmägtig Nådeligen. Stockholms Slott den 13 Januari 1860. CARL. (. 5) Henning Hamilton. Prebifoterter för Bönedagarne ar 1860. Första Bönedagen. Ottesängen: Jerem. 6: 8. BZättra dig, Jerusalen, förr än mitt hjerta wänder sig ifrån dig, och jag gör dig till ett ödeland, der ingen uti bor. Högmessan: Apostla Gern. 3: 19. Så bättrer eder nu och wänder eder om, på det att edra synder måga afstrapade warta. Aftonsången: Job 10: 14. Om jaa syndar, få märker du det straxt, och låter mina missgerning ide wara ostraffad. Andra Bönedagen. Ottesången: Psalm. 10: 17. De fattigas tränatan hörer du, Herre, deras hjerta är wijsst, att ditt öra attar deruppå. Höamesssan: Matth. 21: 22. Allt tet I bedjen i bönene, troende, det ffolen I få. ÄAftonsången: Psalm. 119: 11. Jag behåller din ord i mitt hjerta, på vet jag ide skall synda emot dig. Tredje Bönedagen. Ottesången: Es saia 11: 10. Det skall sie på den tiden, att Jjai rot, fom står till jolts baner, der stola herningarna fråga efter, och hans hwila skall wara ära. Högmessan: Ephes. 2: 8. Af nårene ären J sfrälste, genom trona, och tet icke af eder, Guds ssåfwa är det. Aftonsängen: Matth. 11: 29. Tager på eder mitt ok, och lärer lof mig ty jag är mild och ödmjnk af icrtat: och J skolen finna ro till edra själar. Fjerde Bönedagen. Ottesången: Psjalm. 90: 14. Uppfyll of bittida med dine når: så wi: je wi fröjtas, och alade wara i wära lifsdagar. Högmessan: Esaia 6: 3. Oc ten ena ropare till ven andra och sade: Helig, Helig, Helig är Herran Zebaoth: hela jorden är full af hans ära. Åftonsängen: Pialm. 108: 4, 5. Jag will tacka dig, Herre, ibland folken; jag swill lofsjunga dig ibland menniskorna. Ty din nåd räder få midt, fom hunmes hlen är, och din janning så widt, fom skyarna gå. 2 SS MM

28 januari 1860, sida 3

Thumbnail