Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1860, sida 3

swaradt. att alla Å s. ora örlningar Mö ro på sitt städe inför en jurp; men i fås fens närmoranre siånrpuntt hide de intet ett betpra, ty deras pligt war blott att unrersöla, huruwida masstankarne met fån gen wo:e neg grundode, för att rättfärdiga dem, att sända horem infår romstel. En volisbetjent wottnade detzäst, ote han funnit en del af ett bref i ett af ruumen; hwarpå order gafa att Nr Bagedavs stulle inträda. Då fången hörre denna orter gifwas, wisare han em stark rötelse och bad enträget, att farbrodern och han slusle besvaras nödmåndigheten att möta hvarandra för föra gången efter flera årg fräånwaro unter sädana omflåntigbeter. — Wi funna ej upptoga några wittnesmål emot er, Mr Brislowe, utan i er närwaro, swarade orsföranden med cn ömmande rös; er farbrore wuttnesmål uppe lager bod blott några minuter. Da år emellertid twång att han blir hård, Hindra åtetofte min soster, Der Sevan, fade den wprffofade unge mannen, au åtfölja fin fordror. 3. lunte hå Ut: dermed. ö (Fortf