Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1860, sida 3

komun om Olauts oh Frösåkers tontrakt af hade något sårslildt påftåenre ant frame wWBafas Upsala stift; ställa mot Antonellos. ensam12) angående bewiljande af anslag för Derester yrkade äklagaren, att, då tid dordas. iståndsittaure och förändring af läros hans wetskap tommit, art tin mermannen ernwä3 werksoyggnaden i Carlstad; Lundström flute sör närwarande wistas . o. um. 13) angående Ålrjeplougs fioledorts i fin hemort Siellefseä, denne mid näirs Dds och upplätande till bostie åt skolmässtaren mafte rätbhusrätt mätte få edeligen befps dernkäres: sträfta fin inför leafniatet i Konstantiuljams 11) angående pension från rilets alls nopel afgifna beslättelse. Or Brink äter männa indraguings-stut åt ijuntten mid yrkade act Lvuns.rom måtte kallas att ningen sekara hygre Clementarelirowrf, mag. härstäres insinna fig för att höras. An Johan Rosell;o tonellos, härom ätjpord, swarade, under en 25 samt B. Skriswelser. det han fock hanten öfwer halsen: Hersson i 1) med de aj särstilda Komiterade afz rarne få göra hwar te wilja; jag wet Sutvdels I gijna underråniga förslag, angående tom-att jag blir halshuggen. i före förut Sutvelz tt den j:t ans i föres dr för munalstyrelser. 2) i fråga om läneunderstöd för an: läggning af en jernwäg förbi Hedens forssar i Lulcå elf;: 3) i fråga om löneförhöjning för är 1857 åt de wid Storskiftesweriet i Stora Kopparbergs län samt afwittringen i WejterzNorrlands, Westerbottens och lix lära Norrbottens län anställde landtmätare, Efter öfwerläggning uppsköts målet till annan dag sör prototollsjustering och till Februari månad i afwattan på att Lundström kunnat kallas och ingått på i att hitresa för att afgifwa nytt wittnesmål. Antonellos war i dag, emot mars nan mycket wildsint och ovegerlig. Hwarjehanda: rums! 4) mot uppgifter i fråga om de i riket 2 hwaraf befintliga pedagogier; En 12 års slicka nppåten an en orrland 5) med öfwerlemnande af uppzister oder i SJ vappiott by bina minne st. fönz rörande de af fommuner och enffilde perse ut Jem å mor un eilnÅUswärd, if sista soner till lirare mid rikets elementari Kärt land längt ifrän sällsporda Hun zlärowert gjorda donationer. ar vas I lurora, om auttiou Xansakningen med den joniske lotsen Nicola Autonscllos. (Forts. fr. n:r 2.) Lotsen Nicola Antonellos mar ten 4 öfwer denues äter inställd till ransatning inför nde NÅ råthusrättens 3:dje aftelning. Protos , neme lollerna för senaste förhören woro nn öfwersatta å italienska sprätet och uppe lästes af spräkläraren Novini för den ng om tilltalade. Antonellos anmärtte, att han 1 af allgauska Vitt hade tunnat öppna tap:enens leffert, emedan tensamma warit olåst. Han bade icke warit god män med fape tenen, men denne deremot warit wänli met honom, dersöre att ÄÅntonellos haft ina ins ti Gefe oile indrag penningar att fordra af honon. Kaper Ubras nen funte tela lika bra engelska fom Ane pöttrar; tonellos och hate ide tält styrman Palm,, vilan utan wisat modet misstroende mot venne. nn mid Att mordet siulle hafwa föröfwats på irl; suppmaning af joniska lotsar, derföre att, indrag säsom besättningen uppgifwit, tapten Vas fwertet gerhamn sagt fig wilja från Swerge ivlkrell; ba en ängbåt sör att anwändas wid en tin, Sultska och Sulina, pästd Antonello nderas; wara sä mycket orimligare, som fera hundrade ångsartyg från olita länder unebafubeter; ute till amling Upfas allrelcs elunnig i läsa och strifwa samt hans begrepp för öfrigt allteles outiwedlade, hwaran han ite lan nog llart redogöra för förloppet wid kontraktets unrerstrifwande. Hwad den föröfwade gerningen beträffare, förmenade hr Brink af Hi: ade derstädes uppehålla sig och besörja trafilen. tte ä Antonellos ar votat säjtade tomstolens et jtäneke olment på att Antonellos war ande of fatt Antenellos haft ven inbillningen, att d GCice kaptenen welat honom illa. i Atlagaren t. f. statsjistalen Johnoson, otionte inlemnate nu funmast från enkefru Yanor ine gerhamn, unter sörtlarande att ben ice delse inträffat, att en warg uppätit ett barn, en 12 års gammal flicka, dotter till en torpare, medan hon i något ärente war statd på wägen till en smedja. Torparen beter Jehan Rask. gäfwes hemwiintate han fin fira dotter. Då bon ej hörres af, begaf sig fadren för att uppsöfa hennes men i dess ställe stötte han på on ohygglig warg, den ter mille rusa på honom, men siutligen gaf wika. Ar 2 — Den wargen mar bögst sannolikt hans dotters oanade baneman, ty ike mänga alnar derisrån in i skegen fann Nask med förfäran några få qwarlefwor aj dottren, säsom ena hanten med wanten uppå, ena foten o. s. w. Gräslia syn för ett fadersöna! Flickan hade säkert öswerfal) i lits på wägen och bliswit i wåargerns inte tar inburven i stozen. Händelsen pagfes rade torsragen ren 15 Dec, kl. 10 f. m. Samma warg förmodas numera wara skju:en. Härwis tillgick på söljande märks liga fatt: Dä bonden Samul Kicrilä från Usotila by i Rauma pastozat ten 17 på merornen iwantrode till skogs för att efterje sina giller, nårmar fia honom en grost bygad wara, hw.lten Kicrikt för tilisället förserd blott med yra, söfte att med denna åki llubba. Wargen höll sig emellertid vå behörigt afständ för art ej nås of Kicriläs bra Mars nen wandrar då hemåät, helt nära följd af tet glupska roftiuret. Framkommen till sitt kemman, skynrar han att här sörse fig md bössa i förmodan att dens na ännu ian tjena hanom emot bang förföljare. Gansla rittiat befinnes wars gen wäntande ett stycke utansör hemmanet, och synes helt lnan, då bonren läas 9 110 Inna ger an. Det stettet blef ett lärnskott, och nu för åtminstore ej tenna warg ämera tilssrerssalla tet lystmäte efter mennissctätt lwarrä wargarne äro så semitanswärdt begifna, seran te blott en cuda gäng fått fmat vå denna Kiderbet,