mera än Lundström warit närwarande, ty de öfrige twå man af wakten hade då warit uppe i masten och lösajort foten.) Antonelles hade derpå häftiat inwändt: Mmwbat Hou sfpeak, turn aronnd of the light on the fbore. Härpå swarade laptenen, som stod på nenstra sidan om Antonellos, ide et ord. Det näckte Lundströms sörandran, att Antonellos ide tog hannan bort från bröftet, men ban bore ide ningafte misstanle om hans uppsåt. Strar rerefter troa Antonellos mer högra banden bollen och stötte ven i laplsenens bröst. Kaptenen föll mot rodret och utropare: Jefns, hjelp mig, timmerman. Antonellos utdrog derefter dolten ur kaptenens bröst och gjorde ber efter ett sieg framåt, fynbarligen i af sigt att äfwen träffa Lundström med dolken. Luntström treiade ratten och lyckades derigenom afwärja det mot honom riktade dolkstynget. Derefter utropade Lnnoström med bög röst: För Jeju namn, kom till hjelp: lotsen stack ihjäl fapter. Tå Luntström serermera fpruns git sram fill siansen förut, för att wics ta baborrswatten, försölite Antonellos honom, men han undkom genom att upp: tlättra ä sianstatet, ter ban fick tag i en spak att förfwara fig med. Antonels los hade derester siyndat net i kaiutan och, såsom förut är omnämnrt, derstädes blifwit instängd. uÄfwen Lundström hade sett att Äntonelles efter morrets föröfvante ssickat blodet af dollen.