fora kataftrofen, war att elten utbrutit i ren högsta måningen af flottet, bit sprutorna ej räctte upp. Den hade alitså fritt spelrum att gripa omiring fia åt alla hall och dereft er att tränaa, på otaliga jtällen på e: 8åns. nedåt. Hans Ma :t jiil, son redan är bekant, nästan ide ridde något af för 2 tillhörigketer; 5 läno längare bort först yppades, I mesta af hwad En del of lyrkans silfwer blifwit bewaradt, mon a tafwelsamlingen enrut obcetyt i aa af de yvversta m. 2 woro De lyckligtwis mia pfa a Alla, som warit a vante mid till fället, iro enim on att ertinna tenangens lugna och safsta håltning och den sinnesnärwaro, hwarmed han ficlfi Tädduinage och stäckninassi skall han efteråt, då han kära resitens war ND åt sitt öde, siunrit tillb welje: och då but om eft isti. — böt fn ar non dupt t na fi Fredriksba: ne m ororr den lilla så, Det war et fen Europa e. tektur, uppfördt i af rört te ack. med ee — 0 11 D otalina ornamenter sed tnåre u:f Mama PLC: N HLIYIN OT let tounungen fött sin ra frane — autitekton pant och ben dikjtolen war af namenter och inn Jnäjtan fom tyz utgången af bygg iståarens oh bee doratörens hane; silfret på denna pre Ores älftol wägde ensamt 318 siålpund, det es an et 31 2 EN Hg ni torde länna, — —k — Danmarts tonungar ejter i d tyrin: ödet ana ut 1 i Ynps itenb bllgaren, tvädkas ten ji ste onung Frekril vil Riddarjalen, baäen äfwor kyrkan, bar ett galleri af 77 danska ainars längd ch 21 alnars bredd, men af Å 10 lnars höjd, hwiltet gaf ten cn mig ned ryckt karatter. Man benndrade här ramför allt tet vilt förgyllra talet, ett nästerstycke af bildsnideri, med hwilket ———— — ——