Du år en bra karl, och wålkommen I min tjenst, når du wil. Men nu wil jag gifwa dig en gåfwa, hwad helst du begår. Paschan bade på fig en den grannakr röda wåst, med guldbrodetier och ädla stenar Jag sade derföre: Eitet jag får lof att begära hwad fom helst, få beder jag att få den der wackra wåsten. Jntet annat, swarade vaschan, och tog af sig kaftanen genast samt derefter wå. sten och gaf den åt mig. Sått den på dig fare han. Jag tog genuft af min rod och satte på mig hang wäst. Se hår! fortsatte kaptenen tid den unga, leende flidan, i det han fnåppte upp den gröna och blåa fom fu to ofwer den röda, se hår år vpaschans wåäst. Men hwar åro gulddroderierna och pets lorna? frågade hon skålrskt. Det war för grannt för mig, dem fpråt tade jag bort och gaf min hustru. Nå, fade Midan, owar år det för hiftvria om den understa, den swarta wästen? Gubben fom hela tiden warit mycket glud och strattat är fina egna infall, dlei