Article Image
Han aflade en befännelse som war så underbar att bade jag ide anledning att tro på sanningen deraf siulle jog ba tmer fat att fran bära densamma i dbagsljuset. Hon hade warit nåra bekant med min fader. Denre hade ufförligen berättat för honom fin ungdomn sbändelser. De bade uppgjoct planer till flokt. Hans sista bön ti Groom (brottslmgens namn war så) war, att om hen nagonsin åters såge England, urpsöfs den döende mars nens hussru och barn samt till dem fråm föra hans warma belsningar, sägande dem, ett bang sista böner woro för dem. Näågon tid derefter lackades Groom att undfomma och föl bet honom in att till egen fördel begagna fig of medbrottflins gene förtroende. Med wocken munter ber berättade Groom fin mandat, tilläggande: ott det war en af bane fniärifas ste gandlingar. För att betrogga min — framtita säkerhet, tog jag af bonom en skriftug berättelse, fom jag twingade hos nom at: underteckaa. Ef:er min befrielse från fängelset byrs De jua på obestämd tid rum på en landte gård, twa rmil frän Howtait, der inDins tande mitt enticdigande från stolan. Det

3 december 1859, sida 2

Thumbnail