— J Stirengnås tidning läses: Följande upprörande händelse, wittnans de om den största samwetslöshet, har dlifs mit oss meddelad: Blinda sängerskan Car tharina Lowisa Eriksson från Orebro lån, wanligen fallad Blinda Carin, fom i flere år bewistat marknader och med fina enfla, wemodiga sånget uppwäckt fånflo: fula och barmhertiga mennistors medli dande, få att de med en skärf bioragit att lindra hennes sorgliga belågenhet, hade för någon tid sedan gjort bekanitskap med en f. d. kronoarbetskarl wid namn Knut For bert Sundström från Örebro, hwilken fe dan medföljde henne på marknader och wisste att genom inställsamhet och en hHydlande wånskap saart winna den fattiga blinda sångerskans tilgifmenbher och förtro: ende. Når han nu en tid genom skenbar sparsamhet och nit lyckats insöfwa henne i fullt förlitande på hang redlighet, aftas be han helt plötsligt den mask, fom hade bolt hans listiga och bofaktiga assigter, och aflägsnade fig plötsligen från fin fåljeslagerska Fredagen den 28 Okt., bhemlir gen medtagande den fattiga blinda fån getskans hela hopsparda förmögenhet, ut görande omfring 90 ror rmt. Det war i sanning högst upprörande att se den flac: kars blinda qwinans sorg, då hon hår omdagen war här staden och under strida tårar, omtalade för of sitt olycksöde och beklagade fin lättrogenhet. Hon ärnade då återwända till fin hemort i Nerike, för att söka medel till sitt uppehälle. Encllertid war hon nu i den mest nödstallda belägenhet, och wi kunna ej annat än hier tligen ånska, det hon mätte finna nä ra barmhettiga menniskor på sin wåg, om råda henne en hjelpsam hand, åfiwven: fom att den nedrige och hjertlöse bofwen, fom förft hycklade wänskap och sedan grymt bedrog och destal henne, snart måtte ere tappas och befordras till walförtjent straff. — Ur följande uppsats, insänd til Oscarshamns Tioning, tilläta wi of införa falls an her