föl i floden och blef of siersmmen förd un der flottan. Då Fosse fornamn höga tor om hjelp sprang han till för a fe, hwar fom wur å såtre, och sedan ban fått mete att en man besann fig under tioimerflot tan, hoppade han öfwet till flottan, dyka de ned genom ed opsaing i denna, tråf fade maanen oc bragte honom ber gad til stranden. J Juli mäaad samma är råd dude han liiwet på en gosse, som, unde försök att sinma, isar nåra att drunkna FÅ dagar derefter gick han modigt in ett brinnante hus för att rädda lifwet V ett barn. Han rusade uppför den brin nande trappan till andra wåntngen oc åtetwände med batnet, ehutu elbsläckninge manstayet förllarade det omojligt för nå gon att beträda huset. År 1849 erhöll han fin femte belönings medalj, men hederslisionstorset war hans ästundan, och han begaf sig feljaktliger till Paris för art försöka winna det. fte en månad äterwånde han till Beaucari med fött få mydet estersträfwade fors Somua år täddase ban tre personer frå att drunina i Rhone. Åt 1850 gjorde han till uppsynings man öfwet koltrafifer emellan Toroscon och Beaucatie. Är 185: belönades han med forsta klassens gulo medalj, och utnämdes samma är till ful maftia ww inspektionen öfwer ångmaskt ner. Åt 1853 utnamdes han af umnisteti för de offentliga arbeten till hamnmästate Under detta år räddade han twå petsone hwilla fallit i Rhone. Ae 1854, vå koletan rasade i Beaucaite företog han fig att besöka de sjuta, oc uppeldade statens öfriga innewånare der till genom sitt ädla erempel. Är 18ät under den stota öfwerswamnigen a Rhone, uppehöll han endast genom sine anstrangningar lifwet på åttahundrade per: soner, dem öfwerswamningen nödgat förr en tilflyft på spetsen af en liten böjd hwilten, lik en å, teste sig öfwer det swal lande watinet. Jngen unnan tunte an träffes fom wille tiskera fört lif på der rasände uråmmen. Fosse ensamt forlfor ätt i en liten båt bjeltemorigr wåga fit lif för ttanepotterande af lissmedel tid de stadara folfet, seran ban slutlligen Iydate erhålla biständ at twå batkallat. Wir slutet af samma år embtiog han en andre guldmedalj fom oc tilltelades hwardera a de begge robbarne. de 1857 inttarde han på en stege tet hns, hwutet bränn ursinnigt, utförde ber istan en qwmna, fom neåssuntil öfwer. waåldigad of tök od hetta, och återvände ull huset, för ätt ejterse, om några flera perfotter der sunnes. Cyduptwis fanne Der ingeu, oh han war knarpilt stånt ätt rädda fly sjelf genom att hufwudstu. pa lemna stället. En stor banlett gassn Paris woo slutet af nussberörde år, hwar. ill alla de, hwkta-tödrat mennstollf, wo. ro inbjuena. Äfwen Fosse insann sig, och bars urpträdande förorsakade den största rorelse. Han emottog en fubkomlig ova tien. Hans förhållande ansågs så märk. wartigt, att han af fronsyska Socikte bed Souvetäurs proflamerades för den före sauveteut (råddare) i Frankrike 2 — i