Article Image
ning i den årliga nederbörden, det år nea ligen ännu ej få lång ud man taktiagit deuna minskuing, men många tempel tala för detta antagande. Att wattenförrådet uti kållorne förminskats, är wisst, detta kan dock ega jön grund deruti, att regnet nit sobehindradt botiflyter och att detsamma jär underkastaot en långt starkare ufa unst ning. Skogarne werka således på bubbelt sått, i det de hindra ufrunstuingen oc reglera wattnets dortflytunce. Ått man igenom skogens nedhuggande betöwar trat ten en prydnad, betyder vu för tiden, då man blott efterfträfmar penningar, föga seller intet. Nu heter det, skogen räntat jintet och derföte förstöt man det kavital, som är grunden till alla andra. J de foctjontas ögon består skogens Heda wår ide uti weden, och den tro de fig funna jumbåra, emedan förräden på torf och flen: föl äro ymniga. Stogens stera wigt uti I hela naturens hushållning tages ej t be jiraftande, Aanu är wårt sådernesland fej helt oh hallet blottadt på skog, säsom södrens länder, men det år på tiden att wi fomma till ful kännedom om de vår dor som skogens forstörande medföra. (WexrioLbladet.) Jacques Fossc. Wid den ärsmiddag, engelska Royal Oumane Socicty under nastlidne Junt I månad anstallt å frimurarewårdshuset I i London, wäcktes största uppmärksamheten och intresset genom närwaron af en från: mande gentleman, hwaro brost war dekor teradt med nio guld. och siljwermedaljer samt hederslegionskorset. Mannen war Jacques Fosse, en fpansmalshandlande från Beancate, i bepårtei mentet Du Guard af födra Franltike, fw ken föregående afton ankommitttill London iför att waca närwarande wid biten OM för att emotraga den silfwermedalj, fom tilldelats honom af bemala societet för hans utmärkta mod oc oförffradibet. Efter mottagandet af Medaljen såstade sähan den genant på fitt orost, nåft under hederslegionskorset, en hanollng fom wadte sphågijudt bifal — hwarefter han, wand til: ordföranden i få ord betygande fin stadsågelse på fransyska spräket, lutande smed att, under karatteritiska ätbörder, Ufs lgt utropa: yVive ÄÅngleterre! BVive Poceord! Sedan återtog han fin plats, syndart mycket rörd, undet det damerna på galleriet, till uttryckande af fin hytt ning, wiftade med någdutarna, hwutet forts for flera minuter. Denne gentledans life nadsdana år få utomordentlig — han har räddat omfring feruo merniskelif — att wi ide funna underlåta lemna en fött tedning deraf. Jacques Fosse föddes 1819 i S:t Giles, nåra Näismes. Hand far dog då han bloll war et år gammal. Åc 1822 gifte fig hans mor ånyo och har sedan haft tolf barn. Hans stjuffat blef 1828 sjuklig och ur stäånd att arbeta. Fosse, fom nu war nio år gammal, kunde underhallua hela faauljen genom utt samla spilulning till afsalu Efter ett ärs förlopp, då han war tio år och sturk fom en femton äts j;

19 november 1859, sida 3

Thumbnail